Roder Konvertering & renovering
Arbetet började i samband med upptagning då en grop under rodret grävdes. Se till att inte hamna över en fjärrvärmekulvert som vi gjorde, eller att andra hinder i form av större stenar finns. Gropens djup beror av vaggans eller vagnens höjd över marken. I vårt fall räckte en grop på ca 50 cm. Om du funderar på att släppa ner rodret i samband med själva upptagningen så tänk på att du måste passa in nya lagringar o dyl i samband med montering, vilket inte lämpar sig i samband med sjösättning. Nej, en rejäl grop behövs så att man i lugn och ro kan ägna sig åt monteringsarbetet.
Nytt nedre beslag, lager och rodertrumma tog jag från Smaragd Cruiser som har samma dimension på hjärtstocken som Rivalen. Dessa delar tillhandahålls av Pelle Svensson i Södertälje, tel. 08-55061540 (granne till Rivalbåtar). Därutöver tillkommer ett nytt däcksbeslag som jag lät tillverka i rostfritt. Sammanlagd kostnad för beslag o dyl blev ca 2500:- (plast ej medräknad). Man behöver heller inte byta rodertrumma så som vi gjorde, men Amandas rodertrumma var i mässing och inte speciellt förtroendeingivande (med befog som det kom att visa sig). Alltså, förutom att montera ur rodret så rev jag loss rodertrumman och sågade av nederdelen av den befintliga skäddan enligt den ritning som tillhandahålls av förbundet. (Klicka på bilden nedan så får du en förstorad ritning) 30 cm av skäddan mätt från ovankant roder skall finnas kvar; resten kommer att plastas fast på rodret. Notera också att skäddans storlek minskas. Det åstadkom jag helt enkelt genom att på en bit kartong rita en mall som jag använde när jag med vinkelslipen slipade bort överflödig glasfiber.
I samband med borttagning av den gamla rodertrumman framkom diverse brister. Förutom att trumman var förstärkt med minimal mängd glasfiber (mest polyester som i sig inte ger någon styrka), så fanns det maskeringstejp à la gul papperstejp mellan (!) de olika lagren polyester. Det krävdes inte mycket kraft för att bryta loss den gamla trumman, och så här i efterhand törs jag inte ens tänka på följderna om rodertrumman hade släppt under segling. Nåja, så här långt var arbetet på båten färdigt.
Nu vidtog en del hemarbete. Jag slipade rent hela rodret ner till bar plast och sedan fick rodret torka några månader inomhus. Vårt roder släppte in vatten vilket också hade orsakat frostskadan; detta trots att jag hade borrat hål för dränering. Jag frilade också så mycket som möjligt av hjärtstocken för att noggrant kunna inspektera tenarna. I mitt fall var utrymmet mellan rodret och hjärtstocken fyllt med oarmerat polysterspackel som var tämligen enkelt att bila bort. Är mellanrummet armerat med glasfiber så är det förstås värre. Bilden bredvid visar det renslipade rodret tillsammans med den nya rodertrumman och en del beslag.
Efter jul så fortsatte arbetet. Första steget var att fräsa ett urtag i rodret för det nya beslaget. Viktigt är att mäta in dess placering noggrant efter den kvarvarande skäddan på båten, så att allting passar vid montering. Själva urfräsningen ordnade jag med en borrmaskin och några frässtift av olika typ. Viktigt är också att göra urtaget tillräckligt stort så att beslaget får svängrum och att det finns utrymme för att plasta igen det hål som uppstår (mitt roder är ihåligt — se bild intill där också den lösa skäddan syns). Nästa steg var att laga frostskadan som hade orsakat de bägge roderhalvorna att dela på sig i rodrets nederdel. Jag gjorde helt enkelt så att jag bände isär halvorna med några skruvmejslar, slipade springan med sandpapper och fyllde sedan springan med ren epoxi. Därefter togs skruvmejslarna bort och det hela fick härda. För att undvika framtida problem gjorde jag sedan följande.
Jag plastade med glasfiberremsor och epoxi över samtliga skarvar mellan roderhalvorna (3 lager tunn matta). Jag valde epoxi eftersom det inte luktar (det var ju juletider), men även för att dess styrka gör att antalet lager kan begränsas. Det går förstås bra med polyster också, men då krävs fler lager och framförallt en tyngre matta. Det andra jag gjorde var att borra två dräneringshål längst ner i rodret. Dessa gängade jag upp för M5 maskinskruv och drog sedan i ett par syrafasta skruvar med lite sikaflex på. Detta förenklar den årliga ”dräneringsproceduren”. Även om rodret inte släpper in vatten nu längre, så vet man aldrig vad som inträffar på några års sikt. På bilden nedan kan man se hur jag har plastat över skarvarna i akterkant. Vad som inte syns är att skarven i framkant mellan roderkroppen och hjärtstocken också är plastad.
Därefter passade jag in den lösa delen av skäddan, limmade den mot hjärtstocken med förtjockad epoxi, fyllde hålrummet med bitar av distansmaterial och spackel, se bild bredvid. Jag gjorde också så att jag plastade upp en rak akterrunda på rodret enligt ritning. Skarven mellan roder och skädda fylldes sedan med polyester och mikroballonger, fick härda och slipades därefter jämn. Sedan plastade jag över skarven med tio lager polyster och 600-gramsmatta på bägge sidor. Sist vidtog slip-och spacklingsjobb för att få en bra profil på rodret. Slutligen målade jag rodret med epoxi och sist med bottenfärg. Resultatet syns på bilderna nedan. Notera att jag även plastat över hjärtstocken ovanför skäddan. Så behöver man naturligtvis inte göra, men jag tyckte det blev snyggare.
Vad som sist återstod var att passa in den nya rodertrumman i båten tillsammans med alla nya lager. Viktigt var att undvika spänningar, så jag monterade samtliga beslag och lager provisoriskt och fixerade därefter rodertrumman med lite spackel. Därefter monterades allt utom rodertrumman bort. När dagstemperaturen steg så fylldes mellanrummet mellan rodertrumma och skrovgenomgång med ren epoxi och trumman plastades fast hela vägen — ända från däck ner till skrov — med 5-6 lager 600-gramsmatta och polyester. Här var jag förstås tvungen att rugga upp den rostfria trumman rejält för att få acceptabel vidhäftning.
Därefter återstod bara montering och jag har idag en roderlösning som känns robust och förtroendeingivande.
Hoppas mina erfarenheter kan hjälpa dig som funderar på roderprojekt
Anders Hynén
consensusmarinteknik(at)gmail.com